”Glöd” är vår tolkning av glögg utifrån ett nordiskt perspektiv. Detta är ett kryddat vin, närmare bestämt ett honungsvin, som bör värmas upp före servering. Dessutom inspireras ”Glöd” av mjöd, och hör till kategorin ”Metheglin” – en typ av honungsvin som är smaksatt med kryddor och örter.

Smaken påminner om vitvinsglögg, men i stället för druvornas syrlighet och fruktighet har vi den friska, örtiga smaken från honung och en sötma som kan beskrivas som brödig, karamellaktig och nötig – allt tack vare bovetehonungen. Kryddningen ger samma smakupplevelse som i annan glögg, vilket gör ”Glöd” till en spännande variant av vitvinsglögg.

Namnet ”Glöd” kommer sig inte bara av kombinationen glögg och mjöd, utan också av den värmande effekten som alkoholen ger strax efter konsumtion, på grund av den höga alkoholhalten som vidgar blodkärlen och skapar en värmande känsla.

Batchvolym: 10 liter

Startvärde (OG): 1.108-1.110 (108 – 110°Oechsle)

Slutvärde (FG): 0.995 (-5° Oechsle)

Eftersötas med Bovetehonung till 1.020 (20° Oechsle)

Smak: Honung, brödig, maltig, söt, rund, kardemumma, kryddnejlika, kanel, pomerans, ingefära, värmande.

Råvaror för 10 liter:

• 1 paket Mangrove Jack’s M05 Mjödjäst.
• 1 Paket Fermaid-K 50 g (du behöver inte hela paketet)
• Honung 4,34 kg + 620 gram bovetehonung. Totalt 4.96kg honung.

(Inköpsrekommendation: 3 x Honung 1250 g, 1x Bovete honung 1250 g.)

• 2 paket Kryddblandning för rödvinsglögg.
• 3 dl Brännvin Special (eller annat okryddat brännvin).

Förslag på utrustning för 10 liter:

• 2 st Jäshink 15L (10L) eller 1st Jäshink 15L och 2 st Gallonflaskor + 2st silikonproppar 32/26 med hål (10L delad sats)
• 1st Jäsrör (2 st för 10L delad sats)
• 1st Steriliseringsmedel / 1st Star San 118ml
• 1st Hävert
• 1st Burk m. skruvlock 260ml
• 1 st Burk Sexkantig 390ml (Till hel sats med extrakt av glöggkrydda, behövs ej vid 10L recept med delad sats)
• 30st SM-flaskor / 20 st Ölflaska Brun 50cl

Recept för 10 liter:

1. Blanda 2 dl kokat vatten som svalnat till rumstemperatur (20 – 24 °C) med 1 paket Mangrove Jack’s M05 Mjödjäst och 1 g Fermaid-K i en steriliserad glasburk eller PET-flaska.
2. Låt jästen rehydrera i vattnet under 1 timme och skaka om med jämna mellanrum på 15 minuter, pys ut eventuell kolsyra vid behov.
3. Blanda 5L vatten och 3,75 kg honung i ett sterilt kärl, vispa ihop kraftigt för att honungen skall lösa upp sig ordentligt. Använd gärna mäskroder (avsett för borrmaskin) och borrmaskin.
4. Fyll på med vatten tills volymen blir totalt 9 liter. Ännu en gång är det dags att vispa och denna gång fortsätt att vispa i minst 10 minuter för att binda så mycket syre som möjligt.
5. Tillsätt den rehydrerade jästen den blandade musten, ställ jäskärlet i ett rumstempererat område (20 – 24 °C) utan direkt solljus
6. Efter 24 timmar skall ni skaka på hinken lätt för att frigöra koldioxiden som bildats under jäsningen. Gör detta genom att ta loss jäsröret och sätt för ett steriliserat finger för hålet och vicka på jäskärlet fram och tillbaka, pys ut koldioxid emellanåt genom att lyfta på fingret, när det inte pyser mer så är det klart.
7. Öppna locket försiktigt och häll i 1 g Fermaid-K, stäng locket och sätt på jäsröret (OBS! Sterilisera jäsröret innan det sätts in igen)
8. Vänta ytterligare 24 timmar och repetera steg 6 - 7, använd 2,5 g Fermaid-K.
9. Vänta ytterligare 24 timmar och repetera steg 6 - 7, använd 4 g Fermaid-K .
10. Efter 5 dagars jäsning från starten så kan ni mäta sockerhalten, om sockerhalten är under 1.050 (Oechsle) så kan ni repetera steg 6 och sedan tillsätta 590 gr bovetehonung samt 5 gram Fermaid-K. Om sockerhalten inte är under 1.050 så väntar ni 24 - 48 timmar och mäter igen.
11. Vänta 48 timmar och repetera steg 6.
12. Låt mjödet jäsa i ytterligare 7 dygn.
13. Mät sockerhalten, om den har nått 0.995-0.997 (-5  till -3 Oechsle) så tappar ni om mjödet till ett nytt kärl (eller fler om ni vill testa olika smaker, t.ex 1 gallonflaska med glöggkryddor och 1 gallonflaska rent bovete mjöd)
14. Repetera steg 6.
15. Vänta i 2 timmar och repetera steg 6 igen.
16. Öppna locket försiktigt och tillsätt 1 gr vinsvavla (0.5gr per gallonflaska om mjödet har delats upp) och stäng locket på jäskärlet och sätt på jäsröret (obs sterilisera jäsröret innan det sätts in igen)
17. Låt mjödet klarna i minst 14 dygn, helst skall det stå så svalt som möjligt.
18. 7 dagar in på klarningen så kan ni göra extraktet av glöggkrydda då detta skall stå och dra i minst 7 dygn. Blanda 2 paket Kryddblandning för rödvinsglögg med 3 dl Brännvin special (eller annat okryddat brännvin) i en steriliserad burk, låt stå och dra i minst 7 dygn. Sila sedan bort glöggkryddorna.
19. Efter att mjödet har klarnat så tappar ni om det en ytterligare gång. Om ni har delat upp mjödet i fler gallonflaskor varav ett eller flera inte skall blandas med extrakt av glöggkrydda eller eftersötas så kan dessa tappas på flaska direkt i stället för att tappas om till nytt kärl igen. Innan ni stänger locket på det nya jäskärlet så ska ni tillsätta extraktet av glöggkryddan, 620 gr Bovetehonung samt 1 gr kaliumsorbat.
20.  Stäng locket och håll för hålet till jäsröret med ett steriliserat finger medan ni försiktigt skakar mjödet för att blanda ut extrakt och bovetehonung jämnt i hela drycken.
21.  Vänta i 24 timmar och repetera steg 20.
22.  Efter ytterligare 24 timmar så är det dags att tappa upp ”Glöden” på flaskor, då det är hög alkoholhalt och sötma så rekommenderar vi att det tappas upp i 33 cl – 50 cl flaskor.
23.  Låt flaskorna lagras i minst 1 år för bästa smak.
24.  Servera på Julafton den 24 december 2024.

Vill ni göra 4, 8, 12, 16 eller 20 liter i stället för att göra 10L så är det bara att multiplicera alla ingredienser med 0.4, 0.8, 1.2, 1.6 eller 2 för att få fram det recept ni behöver. Hur mycket ni än gör åt gången så tar det ändå lika lång tid – så håll tålamodet uppe.

Serveringstips:

1. Värm upp drycken till 45 - 50 °C. Drick sakta och ansvarsfullt, drycken är stark.
2. Är det för sött? Blanda ut med 1/3 vitt vin.
3. Är det för starkt? Blanda ut med 1/3 vatten för att nå 12%.

 
Vill du testa något spännande? Ta en 50cl burk/flaska med Dunkel av favoritsort – dock rekommenderar jag ”Kloster Dunkel – Aldersbacher” – och blanda med 25 cl-33 cl ”Glöd” efter smak och värm upp till 45 – 50 °C innan servering.

GOD JUL!

Forskning har visat att öl kan hjälpa till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Detta beror på de antioxidanter som finns i drycken, vilka kan hjälpa till att skydda kroppen mot skadliga fria radikaler.

Men det är inte bara hjärtat som kan dra nytta av öl. Drycken har också visat sig kunna minska risken för vissa typer av cancer, inklusive bröstcancer och prostatacancer. Detta tack vare de polyfenoler som finns i ölet.

Förutom dessa hälsofördelar är öl också en utmärkt källa till vitaminer och mineraler, inklusive B-vitaminer, järn och zink. Dessa näringsämnen kan hjälpa till att stärka immunförsvaret och förbättra den allmänna hälsan.

Så nästa gång du överväger att ta en kall dryck, varför inte ta en öl? Det är också enkelt att göra sin egen öl. Det är enklare än man tror och det finns hela nybörjarkit för att snabbt komma igång. Inte bara kommer det att svalka dig, men det kan också ge din kropp en hälsoboost!

Hälsofördelar med att dricka öl:

1. Hjärt- och kärlsjukdomar: Enligt forskning från Harvard School of Public Health kan måttlig ölkonsumtion minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Öl innehåller antioxidanter som kan hjälpa till att förhindra oxidation av LDL-kolesterol, vilket kan leda till åderförkalkning. Dessutom kan de fenoliska föreningarna i öl hjälpa till att skydda hjärtat.

2. Benhälsa: Öl är en källa till kostkisel, vilket kan vara fördelaktigt för benhälsan. En studie publicerad i Journal of the Science of Food and Agriculture fann att vissa typer av öl, särskilt de med hög mängd malt, kan vara en bra källa till denna mineral.

3. Diabetes: Enligt en studie publicerad i Diabetes Care kan måttlig alkoholkonsumtion, inklusive öl, vara kopplad till en minskad risk för typ 2-diabetes.

4. Njursten: Öl kan minska risken för njursten. Enligt en studie från Clinical Journal of the American Society of Nephrology fann man att de som drack en måttlig mängd öl hade en 41% lägre risk att utveckla njursten jämfört med de som inte drack öl.

5. Mental hälsa: Öl kan ha positiva effekter på mental hälsa. Enligt en artikel från Aftonbladet, kan öl minska risken för demens och Alzheimers sjukdom. Detta kan bero på att öl innehåller vissa antioxidanter som skyddar hjärncellerna.

6. Förbättrad matsmältning: Öl innehåller fibrer som kan hjälpa till med matsmältningen. Enligt ELLE Sverige kan en flaska öl innehålla upp till en sjättedel av det dagliga fiberintaget. Detta kan bidra till att förbättra tarmens funktion och minska risken för förstoppning.

Det är viktigt att notera att dessa hälsofördelar gäller för måttlig konsumtion av öl. Överdriven alkoholkonsumtion kan leda till en rad hälsoproblem, inklusive leversjukdom, hjärtsjukdomar och ökad risk för vissa typer av cancer. Det är alltid bäst att konsultera en läkare eller näringsexpert innan man gör några stora förändringar i sin diet eller alkoholkonsumtion.

Det är också viktigt att komma ihåg att alla individer är olika, och vad som kan vara fördelaktigt för en person kanske inte är det för en annan. Medan vissa studier har visat positiva hälsofördelar med öl, finns det andra studier som har visat motsatt resultat. Därför är det viktigt att göra sin egen forskning och ta reda på vad som fungerar bäst för ens egen kropp och hälsa.

En balanserad syn på öl och hälsa:
Medan öl kan erbjuda vissa hälsofördelar, är det viktigt att komma ihåg att måttfullhet är nyckeln. Precis som med alla drycker och matvaror, bör man njuta av öl i balans och vara medveten om dess effekter på kroppen.

Källor:
- Harvard School of Public Health - https://www.hsph.harvard.edu/
- Journal of the Science of Food and Agriculture - https://onlinelibrary.wiley.com/journal/20421332
- Diabetes Care - https://care.diabetesjournals.org/
- Clinical Journal of the American Society of Nephrology - https://cjasn.asnjournals.org/
- ELLE Sverige https://www.elle.se/dryck/6-halsofordelar-med-att-dricka-ol/4827568

Vi får in en hel del frågor till kundtjänst, och vill självklart svara på alla. I detta inlägg kommer du kunna läsa om våra mest förekommande frågor om ölbryggning hemma.

Fick du inte svar på din fråga? Du är alltid välkommen att kontakta oss, så kan vi hjälpa dig vidare. 

Hur brygger man egen öl?

Man kan göra öl på många olika sätt. Allt ifrån 100% extrakt som de ölsatser för hemmbryggning av öl eller där det behövs minimalt med utrustning som t.ex. med mellan jäskitet. Detta är ett bra alternativ om man vill testa hur hobbyn hembryggning av ditt eget öl kan vara. Det finns även mindre satser man kan börja med om man inte vill göra 18–20 liter första gången, då finns det nybörjarkit för öl som är ett väldigt bra heltäckande ölbryggningskit med både hårdvara samt råvaror för att börja göra sitt eget öl. Vill man göra lite själv men ändå hålla ner tiden det tar att brygga helmaltsöl så kan man göra likt nybörjarkitet, ett så kallat extrakt med stöpning eller delmäskning, där man fortfarande använder färdigt maltextrakt. Maltextrakt till ölbryggning är det som utgör mängden sockerarter som konverteras till alkohol. Detta blandar man ut med en viss mängd stöpta malter, se detta blogginlägg om delmäska för mer information.

Den sista och den som har mest utrustning och störst tidsåtgång är helmaltsbryggning, men det är det enda sättet att ha full kontroll över just sitt recept, inget halvfabrikat här inte. Titta gärna på blogginlägget, så brygger du ett läskande helmaltsöl, för vidare info.

Utrustning för ölbryggning

Vilken utrustning behövs för att göra sitt egna öl?

För 100% extraktbryggning behövs det inte mer än det som nämnts tidigare.

För nybörjarkitet behövs en kastrull som rymmer minst 6-7L som man kan koka sin mäsk i. Har man en kastrull som rymmer ca 12L kan man dubbla ingredienserna i ett nybörjarkit för att få ut ca 8L färdig öl. Med kastruller på ca 12L kan man även göra egen delmäskning eller helmäskningsbryggning. Tänk bara på att kokar man mer än 10L så rekommenderar vi en kylspiral för att kyla din vört snabbt. Isvattenbad kan ta lite onödigt lång tid om volymen är större än 10L. En 20L patina kittel kastrull kokar ca 16-18L öl och en tappkran gör 25L, ska man koka större än så kan man få problem att få till ett bra kok på en vanlig spis.

Ett annat sätt att mäska och laka är till exempel hink i hink eller enligt BIAB metoden, men den får ni söka upp om på nätet då jag inte hunnit skriva ett inlägg om hur den

metoden går till, även om den omnämns lite i inlägget delmäska.

Vill man kan man alltid utforska alternativen bryggverk för bryggning av öl men det är inget måste, det blir bra öl även med kastruller på spisen.

Är det lagligt att brygga öl?

Det enkla svaret på om det är lagligt att brygga öl är JA! Så länge man gör det i hemmet som det uttryckligen står i lagen. Då får man brygga hur mycket man vill och hur starkt man vill. Så länge det endast är jästen som skapar alkoholen. Man får alltså inte bränna sin öl till sprit. Frysdestillering är en gråzon som jag inte vill väcka, så håll er borta tills ni vet hur er regionala alkoholhandläggare ställer sig till det. Ni får även bjuda på hur mycket ni vill, så länge det är just i hemmet. Ni får inte ta betalt för ölen ni bryggt.

Hur lång tid tar det att brygga öl?

Det beror på brukar jag säga, men för de olika bryggmetoderna är:

• 100% extrakt tar ca 1 timme att göra.
• Delmäskning i 4-10L satser tar ca 2 timmar då det ska koka ett tag samt det tar tid att kyla ned vörten.
• Delmäskning i större volymer tar lite extra tid då volymen tar längre tid att få upp i temperatur samt att kyla ner, men räkna på ca 3 timmar.
• Helmäskning är det som tar längst tid. Det ska värmas upp, mäskas, lakas, kokas och kylas. Så var beredd att behöva lägga undan minst 6 timmar samt lite tid att rengöra utrustning efter bryggdagen. Det finns sätt att minska denna tid men det brukar inte bli bra för den färdiga ölen. Jag brukar räkna med 8 timmar från att jag plockar fram all utrustning och ingredienser tills att jag har städat undan allt och har den kylda vörten i jäshinken.

Sedan får man räkna med en viss tid att buteljera sin öl när det jäst färdigt, räkna ca 1 minut per flaska när ni fått lite snurr på det, är man fler som hjälps åt kan man göra det snabbare.

Hur mycket kostar det att brygga öl?

Vad är det jag brukar säga, jo det beror på, men vi försöker göra en snabb uträkning. Vi räknar inte med utrustning som ändå är en hobbykostnad och att det skiljer sig markant på om du kör i en kastrull du redan har eller om du investerat i det dyraste bryggverket. Vi räknar bara med ingredienserna som är samma oavsett utrustning.

Extraktbryggning av t.ex. Muntons Flagship Range Citra Wheat Beer blir ca 20 kr/L

Master Pint Czech Pilsner 23L blir ca 12 kr/L

Delmäskning kan man brygga öl för ca 12 kr/L om man optimerar volym och använder samtliga ingredienser av den lite billigare varianten. Du kan även göra starka välhumlade varianter, men då får man nog räkna med det dubbla eller mer. Men vad gör man inte för sin hobby.

Helmaltsbryggning om man optimerar sitt recept är det billigaste alternativet, men kan även lätt bli dyrare. Man kan komma undan med ca 10 kr/L, men då har vi räknat på en enkel engelsk ale och har inhandlat större säckar pale alemalt, samt använt lite av vad som fanns kvar från en tidigare bryggning med crystal light. Helmaltsbryggning kan bli det dubbla eller ännu dyrare om man inte planerar sitt bryggande. Det kan också bli dyrare om man vill göra ett starkare eller mer humledominant öl. Kolla även priserna på de olika humlesorterna, vissa kostar mer än andra på grund av tillgängligheten samt varifrån i världen den kommer.

Vill man kapa kostnaderna ännu mer kan man lära sig att skörda sin egen jäst för att minska kostnaden eller odla sin egen humle.

I synnerhet försöker många helmaltsbryggare se till att de brygger med vatten av god kvalitet och att deras mäsk-pH ligger inom ett optimalt intervall under mäskningen, där komplex stärkelser bryts ner till enklare sockerarter som jäst kan jäsa och skapa alkohol, läs gärna Vattenbehandling för nybörjare och vidare för mer information.

Men hur är det då med extraktbryggare? 

Många brygger eget öl med antingen ett torrt eller flytande maltextrakt som exempelvis Ljus Liquid från Mangrove Jack's eller Muntons Maltextrakt. 

Många gör också öl på färdiga ölsatser som exempelvis Muntons Flagship, Master Pint eller Coopers Brew.

För att kunna svara på frågan måste vi först förstå hur både flytande och torrt maltextrakt tillverkas. Processen startar, ungefär på samma sätt som den gör för helmaltsbryggaren som använder mältat spannmål som till exempel Pilsnermalt eller Maris Otter Malt.

Det mältade kornet krossas och genomgår sedan exakt samma process som hos tillverkaren för maltextrakt.

Tillverkade extraherar vört och kokar sedan vörten för att reducera vatteninnehållet. Detta skapar antingen den tjocka flytande sirapen eller ett torkat extrakt.

Processen för att koncentrera vörten till en sirap eller torka vörten sker genom att man kokar bort vattnet. Vanligtvis gör man detta under vakuum för att kunna sänka koktemperaturen. 

Så istället för att mäska själv för att få din vört från spannmålet som en helmaltsbryggare, betalar du en leverantör för att göra det åt dig och sedan koncentrera det till en sirap eller ett torrt pulver.

Något som är viktigt att känna till är att tillverkaren av extraktet redan gör mycket av vattenkemin åt dig i förväg. Tillverkaren är angelägen om att använda vatten av god kvalitet och matchar också vattnet till ölstilen som förväntas göras med just den typ av extrakt du köpt. Tillverkaren ser också till att mäskens pH-värde ligger inom det bästa intervallet för korrekt sockerextraktion.

Vörten som koncentreras har alltså redan de viktiga salterna i sig. Att reducera vattnet lämnar inte bara sockerarterna utan även de olika vattensalterna kvar i extraktet. Därmed har extraktet du köper redan de mineraler och salter du behöver för just ditt extrakt!

Vilket vatten ska man då använda för sin extraktbryggning?

Eftersom själva maltextraktet redan har den viktiga vattenbehandlingen tror jag att det bästa vattnet att använda för extraktbryggning är ett destillerat vatten som inte innehåller några joner eller salter. 

Om du inte kan få tag i destillerat vatten bör du sträva efter att få så neutralt vatten som möjligt som då har låga nivåer av de sex stora vattenjonerna. Be att få en vattenkvalitetsrapport från ditt lokala vattenverk eller se om det finns med här.

Om du brygger en särskilt humlig eller maltig öl kan du överväga att leka lite med förhållandet mellan sulfat och klorid. Men jag skulle inte rekommendera att lägga till mer salter i början när du nyligen börjat brygga eget öl som en hobby eftersom det är svårt att hålla koll på vad som redan finns i maltextraktet. Salthalterna i extrakten skrivs såvitt jag vet aldrig ut av någon leverantör. 

Därför är det viktigt att vara försiktig och att hålla dig till ett vatten med så låga salthalter som möjligt i början.

Om du vill göra en delmäskning kanske du vill justera mäskningsdelen av ditt vatten för att se till att det har en bra balans och rätt pH-värde. Detta kan göras på samma sätt som många helmaltsbryggare gör när de justerar sitt mäskvatten och pH.

Historien om Saison

Först lite historia! Saison nämndes för första gången som Bière de saison' under den tidigare delen av 1800-talet. Då var det mest känt som ett öl från den belgiska industristaden Liège. I Liège bryggdes Saison av professionella bryggerier som en hållbar version om stadens speltöl (spelt kallas i folkmun ofta dinkel). Den traditionella versionen av ölet gjordes med mättat spelt och omältat vete. En viss mängd kornmalt användes också. Normalt sett bryggdes ölet på vintern och man drack det ungefär fyra till sex månader senare.

Dagens Saison bryggs inte längre säsongsmässigt, utan de tillverkas under hela året. En modern Saison är normalt sett mycket kolsyrad, kryddig och fruktig. I vissa Saisons har man tillsatt kryddor för att förhöja just de kryddiga tonerna som annars kommer från den speciella Saison-jästen. Även humlen bidrar med örtiga toner vilket bidrar till att ölet behåller sin fräschör över en längre tid.

När man jäser en Saison så gör man det i regel relativt varmt. Detta gör man för att man då framhäver jästens kryddiga övertoner och ger ett väl utjäst öl.

Så karaktäriseras Saison

Svenska Hembryggareföreningen (SHBF) sorterar in Saison under kategorin belgiskt och franskt ale och har gett Saison beteckningen 9H. Detta öl karaktäriserar SHBF på följande vis:

Saison är ett ljust, friskt och torrt öl med en lätt uppfriskande syrlighet, tydlig beska och kraftigt skum. Saison är mycket ljust halmgul till ljust brun till färgen. Den kan också variera från disig till kristallklar och har en fast och långvarig skumkrona.

Dess arom präglas av en syrlig fruktighet och kryddighet som ska kompletteras av en liten maltighet. Kryddor får förekomma men dessa ska inte dominera aromen. Det får även förekomma peppriga fenoler.

Ett Saison domineras av smak av frukt – till exempel citron eller apelsin – och en kryddighet. Smaken ska också domineras av en liten maltighet. Kryddor får förekomma men ska, precis som när det gäller aromen, inte dominera smakupplevelsen. 

Humlesmaken hos ett Saison är lågt till medium. Beskan i ölet ska vara tydlig utan att dominera. Ett Saison ska också ha en uppfriskande syrlighet.

Då har det äntligen blivit dags för ett härligt recept på denna spännande öl. Vad passar då bättre än mitt alldeles egna recept från 2013 som också tog SM-guld under samma år: Cinq céréales Saison.

Recept: Cinq céréales Saison

Ingredienser:

• Pilsner 46,6 %
• Pale Ale Malt  23,3 %
• Wheat Malt  11,7 %
• Spelt (dinkel)  9,3 % – Denna får ni försöka hitta på dagligvaruhandeln. Den finns oftast i mjölform men försök att hitta krossat spelt, mjöl blir bara till en enda deg. Jag köpte med mig några kilo från norra Frankrike när jag var där på ett besök.
• Bovete 7,0 % – Även denna finns i dagligvaruhandeln
• Rye, Flaked  2,1 %   
• Rakau  Boil 60,0 min 19,2 IBUs
• Citra Boil 5,0 min 3,5 IBUs
• Jäst: Mangrove Jack's M29 French Saison,  LalBrew Farmhouse eller White Labs Belgian Saison Ale
• Citra 2g/L – Dry Hop 6,0 Days Hop
• Orange Peel, Sweet (Secondary 6,0 days)

Tänk på att det är flera sädesslag som lätt bildar degklumpar, så rör i mäsken så att klumparna bryts upp.

Detta recept är mäskat i tre steg. Först 50°C i tio minuter, sedan 62°C i 30 minuter och slutligen 68°C i 30 minuter. Sedan följer en sista rast vid lakningen på 78°C.

Koka i minst 60 minuter. Själv kokade jag i 80 minuter totalt, varav de första 20 minuterna utan humle.

Jäst i 24°C tills allt är fullt utjäst.

OG 1.055

FG 1.012

ABV:  5,6%

Hoppas att ditt eget Saison smakar gott, samt att vi ses på nästa SM i hembryggning!

Kalcium påverkar pH-värdet

Kalcium har en mycket intressant roll i din bryggning. Först och främst försurar det mäsken, vilket innebär att den sänker pH-värdet. Det behövs vanligtvis för många lätta och ljusa öl där mäskens pH annars skulle vara för hög, då ljusa malter har ett högre grund-pH-värde än de mörka. Därför används måttligt höga nivåer av kalcium i många IPA och ljusare öl. Kalcium förbättrar även ölet på andra sätt genom att främja utfällningen av fosfater från malten, vilket bidrar till stabiliteten hos det färdiga ölet. Kalcium spelar också en intressant men ofta förbisedd roll genom att ge struktur till ölet. Ett öl med lite eller inget kalcium (< 50 ppm) kommer att ge ett mjukt öl. Däremot är måttliga nivåer av kalcium (50-100 ppm) förknippade med ett väl avrundat, strukturerat öl. Höga nivåer av kalcium (100-150 ppm) ger en fastare struktur till ölet och används oftas i IPA samt en handfull mörka öl där denna struktur är önskvärd.

Se upp med för höga kalciumnivåer

Något som är viktigt att veta är att mycket höga nivåer av kalcium kan också rubba balansen i det färdiga ölet och påverka magnesiumupptaget. Det har funnits en trend ett tag om att börja med omvänd osmos (RO) vatten (oftast där vattenkvalitén är dålig från start) och sedan bygga upp vattenprofiler med höga halter av kalcium- speciellt för IPA. Ny forskning tyder dock på att användning av för mycket kalcium faktiskt kan vara skadligt.

Problemet med mycket höga kalciumnivåer är att kalcium kan blockera jästens tillgång och upptag av magnesium. Magnesium är viktigt för jästtillväxt – för mycket kalcium är då en nackdel. Många bryggare som använder RO-vatten tillsätter inget magnesium förutsatt att jästen får tillräckligt med magnesium från malten.

RO-vatten är inte lika vanligt i Sverige då vattenkvalitén här oftast är mycket bättre än i många andra länder, som exempelvis USA där många av dessa påfund startar. Ta därför alltid reda på hur just din vatten profil ser ut från ditt lokala vattenverk, du kanske redan har ett perfekt vatten för just den ölstilen du ska brygga, behövs det korrigering av kalcium eller någon annan salt så korrigerar du det till just den profil du önskar.

Tips från Jonas

"Jag använder kalcium tillsatts i alla mina öl, mer eller mindre beroende på vilken ölstil jag brygger, men tänk även på de andra salterna som tillkommer. Kalcium kommer aldrig själv: den kommer ihop med antingen klorid (kalciumklorid) eller sulfat (kalciumsulfat), beroende på om du vill göra ett malt eller humle dominerat öl. Du kan läsa mer om det här: Vattenbehandling för nybörjare och vidare (pgw.se)."

Innan du dumpar ett för stor mängd kalcium i ditt vatten, RO eller drirekt ur kran, överväg nivån den struktur du behöver för att stödja just ditt öl. Se även till att du lägger till lite magnesium för att kompensera om du får högakalciumnivåer.

Jonas - varför började du odla egen humle?

”Det enkla svaret är: för att jag kan! Det är även kul att få skörda sin egen humle som man kan brygga med och skapa sitt unika öl. ”

Hur och var börjar man?

"Jag började med att köpa in rhizomer som ligger kylt fram till vårkanten. Rhizomer är rotbitar från humlens rotsystem. Det finns även färdiga plantor att köpa under vår och sommar men de är något dyrare. Jag finner att det finns större variation av sorter om man tittar på just rhizomer inom och utanför Sverige.

Var även noga med att det bara är honplantor ni införskaffar - hanplantor i närhet av honplantor kan ge en mycket försämrad smakprofil på kottarna."

Hur, var och när ska man plantera?

"Jag satte mina rhizomer i backen strax efter att kylan släppte och värmen började tillta. Det ska vara mullrik väletablerad jord på friland så väderstrecket inte är en faktor - men planteras bäst mellan västlig till östlig riktning. Antal soltimmar är nyckeln till en bra skörd har jag märkt.
Om du köper färdiga plantor: vänta då några veckor till innan de sätts på friland så de inte får en chock av kylan. Jag satte mina plantor med ca 2 meters mellanrum. Här kan man göra lite som man vill beroende på vilken yta man har att tillgå. Tänk dock på att de tar mycket plats och energi ur jorden - så sätt dem inte för nära varandra eller för nära era andra planteringar som ni vill kunna växa till sig.

Jag har märkt att all annan plantering, förutom ogräs, inom 2-3 meter från humlen, inte vill växa till sig ordentligt. Så jag satte fyra meter störar vid varje planta samt band snöre mellan stolparna så det blev en vägg som humlen kunde snirkla sig upp genom. Det går att göra lite som man vill här; höga enskilda störar, pergolas, utmed ett staket, upp till taknock mot en vägg- det mesta går bra så länge de har en lång yta att klättra på. Vissa sorter blir lätt uppåt 10 meter långa, och du vill att så mycket av den övre delen av plantornas stänglar når ljuset då det är där kottarna bildas. Döljs de under en massa bladverk blir skörden sämre."

Vad ska man tänka på vad gäller skötsel?

”Vattna regelbundet under senvåren och försommaren om det är torrt väder. Tillsätt också gödning – jag brukar tillsätta gödning fram till midsommar. Om man göder och vattnar för mycket långt in på säsongen har jag märkt att det uppstår bladutväxt på kottarna samt att det blir mycket sämre smak och doftprofil.

Första året behöver man inte göra så mycket vad gäller gallring av antalet skott som tittar upp då det året är till för att plantan ska etablera sig. De bästa skördarna kommer år 3 och framåt. När hösten lagt sig och vintern är på intågande kapar jag samtliga rankor ca 5-10 cm från marken och tar bort de som inte togs ned vid skörd. Detta kan även göras på våren om man så önskar.

Nästa säsong under maj månad när skotten är ca 1-3 dm långa gallrar jag ur och klipper av alla skott utom en handfull av de största. På så sätt ges mer kraft åt de som är kvar och skörden blir då bättre. Fler kottar per planta som är större och har mer smak och doft.

De skott jag tar bort ställer jag i vatten tills de rotat sig på nytt innan jag sätter de i nya enskilda krukor. På så sätt utökar man lätt sitt bestånd av plantor genom åren. När plantan är något år brukar den skicka ut långa rotändar en bit från plantan - dessa hugger jag av och har då en fin ny planta med en tillhörande rotbit som det bara är att sätta i jorden och vattna på. ”

Tips! Vi på PGW brukar under maj månad ha ett antal plantor i några av våra butiker för er som är intresserade. Det har varit god åtgång på dem, så håll utkik i PGWs sociala medier om när de finns inne och i vilka butiker.

Hur ligger det till med skadeinsekter och ohyra?

”Det finns en del ohyra som man gärna vill hålla borta såsom bladlöss och kålmal. Bladlusen bekämpar jag genom en svag blandning av såpa och vatten som jag sprutar på bladen. Gå igenom dina plantor regelbundet så märker du om du fått ohyra som då kan bekämpas snabbt.

Odla gärna tex nävor, tusensköna eller veronika i närheten av dina plantor så får du många nyttoinsekter som hjälper till med bekämpningen. Ett annat sätt är att bygga tvestjärtbon: uppochnervända små krukor fyllda med halm som man hänger bland humlerevorna.”

När är det dags för plockning, torkning och bryggning då?

"Alla humlesorter tar olika lång tid på sig att utvecklas till mogna brukbara kottar. Vissa är tidiga andra väldigt sena. Tidiga sorter är att föredra i Sverige då soltimmarna försvinner fort under hösten. Vissa sena sorter har då svårt att mogna fullt ut, även om det blir kottar så blir dem små och har inte de egenskaper man önskar.

Jag plockar av dem när kottarna precis börjar bli lite bruna i kanterna: när man klämmer lätt på dem så är de som cellofanpapper och går tillbaka till ursprunglig form när man släpper. Känns de fuktiga och mosiga så behöver de lite torktid till- är de för bruna och pappriga så är de över tiden. Det hänger på en till två veckor när de är som bäst.

Lyft även på kottens bladveck och titta in mot stammen; där ska det finnas mycket gult pulver "lupulin". Det är det du vill åt! Där sitter det goda. Ta några kottar i handen och gnid dem mellan handflatorna så du skapar lite värme och frigör lipulinet. Det ska kännas lite oljigt och som kåda. Dofta därefter med kupade händer - då känner du vad just din humle har för karaktär.

Om jag inte brygger med dem direkt (inom ca 24 timmar) så bör de torkas omgående. Om de blir liggandes framme utan torkning så oxiderar de eller börjar ruttna och det blir inte ett bra resultat. Torkar gör jag på två sätt: antingen i en svamptork - eller så lägger jag humlen utspritt på ett finmaskigt nät i ett varmt och tort utrymme där jag ställer en bordsfläkt och någon form av extra värme. Jag tar värmen från vedkaminen - men ett litet element går också bra. Då torkar de på 24-48 timmar. De ska ha tappat ca 75% av sin vikt - sedan vakuumpackar jag en lagom mängd och fryser in. Då håller de länge. "

Tänk på!

Den humlen du odlar har troligtvis lägre AA alfasyra än den som PGW säljer, så ha detta med i beräkningen av ditt recept. 

Vilken/vilka humlesorter ska man ha?

"Jag har testat ett antal olika humlesorter med olika behov av ljus och klättermöjlighet. Här nedan redovisar jag hur de fungerat hos mig. Men hos dig kan det ge en annan skörd."

Jonas humle-protokoll

Magnum

Fungerar mycket bra! Ger en riklig skörd i slutet av september och stora kottar med mycket lupulin. Plantan blir lätt över 10m lång och behöver mycket utrymme. Kan lätt hänga ned av egenvikt så starka störar är ett måste. Denna blir relativt tät med sina stora blad, så den fungerar utmärkt om man vill skugga uteplatsen.

Tettnanger

Fungerar också riktigt bra! Ger en riklig skörd i slutet av september, medelstora kottar med mycket lupulin. Plantan blir lätt över 10m lång och behöver mycket utrymme. Denna blir relativt tät med sina stora blad, så den fungerar utmärkt om man vill skugga uteplatsen.

Golding

Fungerar mycket bra. Ger en medelriklig skörd i mitten till slutet av september. Ger medelstora kottar med medelmycket lupulin. Plantan blir lätt över 8m lång och behöver mycket utrymme. Bildar som ett stort trassel vid ändens topp där störarna inte når längre.

Fuggles

Fungerar riktigt bra; ger en medelriklig skörd i mitten till slutet av september. Medelstora kottar med medelmycket lupulin. Plantan blir lätt över 8m lång och behöver mycket utrymme. Bildar som ett stort trassel vid ändens topp där störarna inte når längre.

Korsta

Fungerar mycket bra då det är en klassisk svensk ursort: Ger riklig skörd i slutet av augusti, små kottar med mycket lupulin. Denna har blivit min nya favorit att odla - lätt, blir inte så lång 6-8m och klättrar lätt även sidleds, så staket och pergolas fungerar bra för denna.

Denna gång ska vi ta en titt på jäst och historian bakom att blanda olika jäststammar samt vad fördelarna respektive nackdelarna kan vara av att blanda jäst.

Historien kring jästblandning

Innan mikrobiologins uppfinning var allmänt känt, som hände i slutet av 1800-talet, fanns det inga metoder för att isolera enskilda jäststammar. På den tiden valde många bryggerier själv ut vilka stammar de ville spara genom att använda den jäst som gav bäst resultat om och om igen.

Eftersom vetenskapen och teknikerna inte var så väl utvecklade då som den är nu, så tror man att de blandade olika jäststammar tillsammans med vissa vilda jäststammar. Det blev då normbildande för en stor del av bryggerihistorien och ölets utveckling.

Även om de flesta jäster härstammar från samma isolerade cell, så har man över tid utvecklat en uppsjö av olika typer av jäst med olika smakprofiler och temperaturförhållanden. Man räknade ut vilka estrar och fenoler jäststammarna avger i olika förhållanden, samt vilken alkoholtolerans och flockningsegenskaper de har. Det är med dessa man kan blanda för att hitta sin egen ”profil”, ibland blir 1+1=1 medan ibland blir 1+1=3.

Efter över 100 år av bryggning med isolerade enstaka jäststammar så har nu bryggare börjat återuppta glädjen av att använda mer än en jäst! För att göra det häller vi vanligtvis lika stora mängder av två olika stammar av jäst, men det går även att blanda olika mängd samt under olika tider i fermenteringen. Exempelvis kan man ta en jäst i primären för att sätta den grundläggande smakprofilen, och sedan tillsätta en annan när det är dags för flaskjäsning. Detta gör man för att få en lite annan karaktär på ölet över tid.

Fördelar med att blanda jäst

Ger ölet blandade smaker och egenskaper

En jästblandning tenderar att ge en blandning av egenskaperna hos de två utvalda jästerna. Som att till exempel använda en English Ale-jäst såsom Bulldog B4 English Ale tillsammans med  en California Ale-jäst som till exempel Mangrove Jack's M54 Californian Lager Yeast, kommer att ge en öl med mycket av de komplexa estrarna och diacetylen från den engelska jästen, men den kommer sannolikt också att ha en högre utjäsningsgrad och lägre FG som kommer från Kalifornien-jästen.

Kan ge en högre utjäsningsgrad och/eller flockning

Om du behöver avsluta en öl snabbare kan du blanda en lägre flockningsjäst med en som har högre flockningsegenskaper. Det som kommer att hända är att den högre flockningsjästen bildar klumpar av jäst och tar med sig den lägre flockningsjästen vid klarning. På samma sätt kommer en jäst med högre utjäsningsgrad att jäsa ölet mer, vilket resulterar i ett lägre FG.

Ger en unik karaktär

Att blanda jäst kommer helt enkelt att skapa en blandning av smaker som du inte kan få från en enda stam, vilket gör just din öl helt unik!

(Eventuella) Nackdelar med att blanda jäst

Dominans kan orsaka bismak

Även om det är osannolikt med lika volymer, är det möjligt för vissa jäststammar att dominera andra stammar. Detta kan i vissa fall producera oönskade bismaker snarare än den smakblandning du siktar på.

Oönskade smakkombinationer

Vissa smakkombinationer kanske inte kompletterar varandra. Detta kan då sluta med att du av misstag  skapar en kombination av smaker som du inte tänkt dig, men det går såklart att förhindra. Du kan alltid fråga oss om råd på olika jästkombinationer som passar varandra bra!

Våga blanda!

Hoppas detta ger en liten insyn till om att det faktiskt går att blanda olika jäst, och att det kan ge ditt öl unika egenskaper som du annars kanske inte kunnat få. Det kan defintivt vara värt att prova, så – browsa gärna vår hemsida för inspiration och riktigt bra råvaror – och kanske ge det ett försök nästa gång du ska brygga?

Lycka till!

Om spelet 

I spelet kommer du alltså kunna lära dig allt du kan tänka dig om ölbryggning: bryggtekniker, namngivning, tappning och märkning. Du kan följa recept eller experimentera med ett stort utbud av verklighetstrogna för att verkligen finslipa dina färdigheter. För att bli bättre har du möjlighet att uppgradera din utrustning med hjälp av ihoptjänade ölpoletter. På så sätt blir du en ännu bättre bryggare. Det finns två olika modes: Brewmaster-mode eller Creative-mode som ger dig olika upplevelser av spelet.

Du kan brygga massor av olika öltyper. Veteöl, blonde, stouts, IPA och mer därtill, samtidigt som du givetvis slipar på dina färdigheter under tiden. När du sedan har tagit fram ditt perfekta ölrecept är det dags att förgylla och göra din öl rättvisa med en riktigt fin etikett -- här kan du lägga extra tid och eftertanke på ett minnesvärt namn. Vad ska ditt öl heta för att göra den goda smaken rättvisa? Du bestämmer!
Du kan också sprida och öka ditt rykte och nätverk genom att gå på ölfestivaler. Om ditt öl blir poppis kan de lokala bryggerierna vilja ha ditt öl och på så sätt börja batchproducera. Ju mer du nätverkar -- desto större chans att bli en riktig Brewmaster!

En virtuell och autentisk upplevelse

Krossa malten, koka humlet och tillsätt jäst till humlet för att få igång jäsningen. Bygg upp din repertoar av hembryggningsfärdigheter med en mängd olika bryggtekniker för att bemästra en rad olika hantverksölstilar. Genom din sim får du uppleva det simpla nöjet med hembryggning – utan att du behöver bry dig om varken pengar eller utrymme.

Brewmaster är ett detaljerat, autentiskt spel som drivs av en simulering av verklig bryggkemi och en djup förståelse för de verkliga jäsningsprocesserna, utan att du behöver ha någon som helst kunskap av den kemiska delen. Detta eftersom det kemiska sker åt dig bakom kulisserna. Du kan alltså bara fokusera på att njuta av det roliga i ölbryggningsprocessen!

Spelet är anpassat för både nybörjare och mer erfarna ölälskare, där du kan lära dig grunderna i ölbryggningsprocessen med en rad recept att välja mellan, alternativt jobba kreativt med total frihet att brygga dina egna unika smaker.

Så, om du är en öl-fantast och gillar gaming så kan detta spelet definitivt vara värt att prova. Ölbryggning har aldrig blivit mer kreativt – kanske kan det till och med ge dig ny inspiration till att brygga ditt eget öl hemma, i verkliga livet?

Här hittar du länken till Brewmaster ölsimulator.

Varför gör man en förkultur?

En förkultur gör man om man önskar en extra pigg jäst, eller om man vill öka antalet jästceller genom en förökning. Detta gör man för att ölet ska få så bra förutsättningar som den kan tänkas behöva. Gör man stora starka öl eller många liter kan det lätt krävas fler paket jäst som kan kosta en hel del. Då är det faktiskt billigare att göra förkulturer på färre paket jäst samt lite spraymalt innan.

Vilken temperatur ska man göra förkultur i?

Jäst förökar sig bäst då den har tillgång till syre och näring. Näring och syre behövs behövs för uppbyggnaden av jästcellens cellväggar skull. En förkultur görs därför enklast i rumstemperatur oavsett vilken ölsort man tänkt brygga. Vill man göra en lager kan man göra förkulturen i lagertemperatur men man bör då kyla sin vört till samma temperatur innan förkulturen hälls i.

Ingredienser i förkulturen

Ett bra riktvärde gällande sockerhalten i en förkultur är 1.030-1.040 öchsle, d.v.s. ca: 100g spraymalt per liter vatten. Förkulturen får bäst resultat om den får hållas i suspension, det vill säga konstant omrörning. För att slippa göra det manuellt kan man använda sig av en magnetomrörare. Har man ingen sådan kan man snurra upp förkulturen i suspension varje gång man passerar förbi.

Förkulturens storlek

Storleken på förkulturen beror på ett par saker.

-       Om det är lager eller ale

-       Volym och styrka (öchsle).

Är man osäker på mängden man behöver så finns det kalkylatorer att hitta på nätet. Dessa kalkylatorer behöver man inte följa slaviskt men tänk att lite mer är alltid bättre än lite för lite.

Kom ihåg: Renlighet är en dygd även när man gör en förkultur, då även bakterier eller vildjäst kan växa till sig.

Hur mycket förkultur ska man göra?

Hur mycket du ska göra beror förstås på hur många liter öl du gör. För ca 20 liter ale med ett OG på runt 1.050 är 1 liter förkultur på ett paket flytande eller ett paket rehydrerad torrjäst lagom att använda. Detta för att stärka de befintliga jästcellerna samt få en liten tillökning av antal celler. För ca 20 liter ale på runt OG 1.080 är en ca 3 liters förkultur på två paket flytande alternativt samma mängd rehydrerad torrjäst lagom.

För ca 40 liter ale på runt OG 1.050 är en ca 3 liters förkultur på ett paket flytande alternativt ett paket rehydrerad torrjäst lagom. Gör man förkulturer för lager öl är en fördubbling av ovanstående riktlinjer ett bra mått att hålla sig till.

När gör man sin förkultur?

Själva tillväxtökningen i en förkultur är oftast redan över efter 24-48 timmar, så 3-4 dagar innan den ska användas är en bra riktlinje. När förkulturen jäst klart så kan man hälla i den i sin nykokta kylda vört direkt, men vi rekommenderar ändå att ställa den i kylskåpet ett dygn så jästen sjunker till botten. Man ser detta enklast på att det ligger en krämig ljus massa i botten och att vätskan ovan (ölet) har klarnat något. Därefter kan ölet dekanteras (hällas av), men häll inte bort för mycket. Spara en del – då kommer det att gå lättare att skaka loss jästen från botten om den fastnat.

Det går att spara förkulturen i kylskåpet ett ganska bra tag,  men det är viktigt att vara medveten om att  jästens vitalitet sjunker över tid – så använd den så färsk som möjligt. Har man gjort en förkultur till en ale så tar man enklast ut den ur kylskåpet på morgonen av bryggdagen. Detta gör man för att den ska komma upp i rumstemperatur. Har man däremot gjort en förkultur för en lager räcker det att ta ut den ur kylskåpet 20-30 min före användning. 

Såhär gör du förkultur – steg för steg

1. Koka upp så många liter vatten du behöver i en kastrull, eller direkt i din E-kolv.
2. Rör ned 100g ljus spraymalt per liter vatten. Var vaksam så det inte kokar över i början.
3. Blanda i ett kryddmått jästnäring.
4. Koka i ca 10 minuter.
5. Kyl förkulturen till ca 20c, här fungerar kallvattenbad i diskhon utmärkt, tänk på att alltid ha lock eller skydd för öppningen av det kärl ni använder under kylning för att minimera tillförsel av vildjäst eller bakterier.
6. Häll över vörten till en desinficerad E-kolv eller annan stor flaska om ni inte kokat direkt i E-kolv.
7. Häll i din jäst och skaka kraftigt för att syresätta.
8. Om du använder magnetomrörare lägger du nu i den desinficerade magnetloppan och startar omröringen.
9. Montera gummipropp med jäsrör eller aluminiumfoliehätta på öppningen av kärlet.
10. Låt förkulturen stå och göra sitt jobb, använder du inte omrörare, skaka på förkulturen varje gång du passerar den de första 24 timmarna.